Mera chutney!

Ikväll har jag provkokat min chutney på äpplena jag fick av Anneli B. Det var helt perfekta, så jag hoppas hon kan fixa fler fina trädgårdsäpplen till mig i framtiden! Flera vänner och bekanta väntar på chutneyn, de påstår att den är beroendeframkallande och det bådar ju gott för en framtida produktutveckling med sikte att nå en bredare marknad. Har förstått att jag har en del goda ambassadörer som gärna exprimenterar och berättar om nya användningsområden; på smörgås, till potatisgratäng, till lammkotletter, i köttfärssåsen, till getosten och någon hade visst haft den utrörd i creme fraiche till renstek. Det verkar ju inte finnas några gränser till vad man kan tänkas ha den till. Och innehållet är förstås lite hemligt, men huvuddelen är äpplen, lök och en del socker förstås. Kryddorna är bla vitlök, chili, färsk ingefära, koriander, curry, piri-piri och smaken alldeles gudomlig!

Kokoscurry

Jag har många kok- och bakböcker, kanske alldeles för många. För det mesta tjänar de enbart som inspiration, men nu har jag bestämt mig för att utmana mig själv att försöka laga åtminstone en rätt ur varje bok och dokumentera resultatet. Första boken ut är World Food Cafe av Chris & Carolyn Caldicott. Efter en inventering i kylskåp och skafferi fick det bli Kokoscurry, men jag tog mig friheten att ändra en del i receptet. Tyvärr blev min curry nästan gröngul och såg inte så aptitlig ut som på bilden i boken. Jag förmodar att det var min gjutjärnspanna som järnberikade och färgade rätten. Smakmässigt var det godkänt, men säkert skulle den bli bättre om jag haft alla de rätta kryddorna. Nu saknade jag curryblad, använde vanlig potatis och uteslöt salladskålen. Några matbananer hade jag inte heller som skulle vara två till antalet och skulle ha serverats krispigt stekta till kokoscurryn.

Kokoscurry 4-6 portioner

Kryddblandningen
10 curryblad
1 tsk malen kanel
1/2 tsk chilipulver
1 tsk mald kryddpeppar
1/4 tsk cayennepeppar
1 tsk mald svartpeppar
1 tsk mald gurkmeja

Grönsakerna
2-3 msk smör (enligt receptet skulle man ta 125 g smör + 1 msk solrosolja)
2 stora tärnade gula lökar
5 hackade vitlöksklyftor
1 kub ca 3,5 cm färsk riven eller hackad ingefära
2 medelstora matpotatisar (jag tog 3-4 vanliga potatisar)
4 tärnade morötter
ca 500 g grovt tärnad squash
400 g salladskål, skuren in 2,5 cm strimlor (nån sån hade jag ej och uteslöt)
1 stor näve finhacka bladpersilja (den glömde jag!)
1 liten näve finhackad timjan (tog 1/2 tsk torkad)
4 dl kokosmjölk (1 burk)

Fräs lök och vitlök försiktigt i smöret. Tillsätt ingefära, matpotatis och morötter (enligt receptet ska man lägga ned squashen redan här, men då blir den väl sönderkokt)samt kryddblandning och rör ikring. Tillsätt sedan så mycket vatten att det precis täcker grönsakerna och låt sjuda tills de börjar mjukna. Tillsätt squash, kokosmjölk, timjan, persilja samt salladskål. Låt sjuda ca 10 minuter och smaka av med salt och peppar. Serveras med ris och eventuellt stekta skivade matbananer.

Fint besök

Idag har jag haft en hel del fåglar invid knuten. Gulsparven är den allra talrikaste med ca 30-talet, sen är det talgoxe med 5-6 individer, blåmes som jag räknat till 4, givetvis 3-4 koltrastar, 4 domherrar, 2 gråsiskor eller var det 2 hämplingar, 3 entitior, 2 nötväckor och 1 skata. Idag har de fått mycket gott att äta; vildfågelfrö, linfrön, massor av solrosfrön, ost (fast det kanske är för salt), hasselnötter (som uppskattades främst av talgoxen, äpplen till trastarna och kokos.

Att donera sina organ

De allra flesta svenskar är för organdonation, trots det är bara ca 1,5 miljoner anmälda till Donationsregistret

Genom transplantation kan sjuka organ och vävnader ersättas av friska från en annan människa. Numera går det att transplantera organ som njure, lever, hjärta, lunga och bukspottkörtel. Det går även att transplantera vävnader som hud, hornhinna, hjärtklaff och benvävnad. Jag är inte säker på om jag finns i registret.

För några år sedan hade jag ett donationskort i plånboken som försvunnit. Minns inte om jag gjort en anmälan till registret, men ikväll gjorde jag en anmälan direkt till Donationsregistret, så mina anhöriga iallafall slipper ta ställning för detta, ifall jag går och dör!

Räkna fåglar

Den här helgen är det dags att räkna fåglar! Ja, allvarligt tänker jag faktiskt anta utmaningen från SOF, Sveriges Ornitologiska förening Jag är ingen expert, långt ifrån men nu uppmanas allmänheten att avsätta åtminstone en timme att räkna in de olika arterna vid fågelbordet och det kan man väl orka med. Jag har utrustat mig med en ny fågelfröautomat, inhandlad i Gullabo Lanthandel. Den verkar rätt bra för småfåglar i varje fall. De större får väl nöja sig med de frön som ramlar ner! På Naturbokhandeln i Stenåsa på Öland finns nog Sveriges största urval av fågelfröautomater. Den på bilden är inte helt olik den jag köpte, men min kostade bara 42 och den på bilden nästan 150!

Vad vill fåglarna få serverat då? Jag var tvungen att tjuvkika på Naturskyddsföreningens hemsida och hittade detta.

Olika fåglars favoritmat

• Hampfrö - Grönfink, domherre, bofink, bergfink, gråsparv, pilfink, talgoxe, blåmes, entita, talltita.
• Solrosfrö - Grönfink, domherre, stenknäck, talgoxe, nötväcka.
• Havre, brödbitar, kokt osaltat ris - Gulsparv, gråsparv, turkduva, ringduva.
• Vildfågelfrö, burfågelfrö, linfrö - Gråsparv, pilfink, bofink, bergfink, grönfink, gråsiska, grönsiska, järnsparv
• Bokollon - Bofink, bergfink, nötväcka.
• Ekollon - Nötskrika, nötkråka, ringduva, nötväcka
• Hasselnötter - Nötskrika, nötkråka, nötväcka, större hackspett.
• Jordnötter i en nätkasse - De flesta mesarna, nötväckan och siskor.
• Talg, ister, späck, kokosfett - Blåmes, talgoxe, kungsfågel, större hackspett, nötskrika, skata, trädkrypare.
• Äpple, päron, banan, rönnbär, oxelbär - Trastar, sidensvans, stare

De fåglar som varit synliga hos mig idag är; talgoxe, blåmes, troligen talltia, gulsparv, koltrast och nötväcka. Räknade dem gjorde jag aldrig.

Storhandla är tydlligen en förlustaffär!

Jag är uppväxt med en väldigt prismedveten och storhandlande mamma och givetvis har jag som många levt i tron att det är de som storhandlar som har de minsta matkostnaderna. Färsk forskning visar tvärtom, att de som storhandlar förlorar i snitt 300 kr i månaden, dvs drygt 3500 kr per år jämfört med dem som gör mindre och tätare inköp. Det är nationalekonomen Johan Lundberg, vid Umeå Universitet som undersökt vanorna hos 1500 konsumenter och kommit fram till detta något överraskande resultat. Förklaringen kan vara att de som storhandlar köper hem mer frukt och grönsaker än vad de hinner äta upp och därför får slänga en hel del. Ok, det är bara att ta fram potatisskalaren och ta hand om skrumpnande storpackspotatis innan jag tvingas slänga dem! För att inte tala om apelsinerna....

22 % av EON:s kunder utan ström i Kalmar län

Tittade just in på EON:s hemsida för att titta på driftsstörningarna i Kalmar län. 22% av EON:s kunder i Kalmar län är faktiskt utan el för tillfället. Många skolor har också hållit stängt idag pga brister i elförsörjning och värme.

Anna och Mats i Ekenäs kom hem ett mörklagt samhälle och hus ikväll. De hade inga avbrott vare sig igår eller imorse. De väntas få tillbaka elen först på torsdagkväll, dvs 4 dagar utan el får de kanske räkna med.
Turligt nog har Anna och Mats en kakelugn, så att de kan hålla varmt i en del av huset. Jag erbjöd min gasolvärmare, men de skulle höra av sig i såfall.

En laptop som ficklampa!

Det blåste ordentligt i går eftermiddag och kväll, så att det riktigt knakade och spände i huset. Rätt otrevligt. Var rädd att vinden skulle knäcka någon fönsterruta, men det klarade sig. Trodde även att jag skulle klara mig utan strömavbrott, men framemot 20-tiden, då vinden egentligen avtagit blev det helt svart. Satt givetvis på övervåningen och pratade i telefon och ficklampan var nere i köket. Att famla nedför trappan i beckmörker är inte så intelligent, men min laptop lyste så fint på sin batteridrift att jag ledigt kunde använda den som ficklampa!

Jag tände stearinljus och fotogenlampa och det var verkligen mysigt. Men strömavbrottet blev mycket kortvarigt, kanske en timme eller två inte mer och jag som var så förberedd!

Laddad för stormen

SMHI har utfärdat stormvarning över Kalmar län, men bara grad 2, vilket inte låter så allvarligt, men det kan bli uppemot 25 m/sek i byarna. Först mellan kl 15-18 räknar man att stormen skall kulminera. Tydligen är 2000 hushåll utan el i Kalmar län. Tvivlar på att det blir som vid Grudrun-stormen, då jag var utan elektricitet minst 3-4 dagar. Det var ovant och obekvämt, men samtidigt lite mysigt att leva så spartanskt några dagar. Denna gång har jag förberett mig lite bättre. Tappat upp en del vatten. Ja, har man egen brunn så lägger ju vattenpumpen av när strömmen försvinner. Har även en gasolkamin på lut, så att jag kan hålla värmen i ett rum om det skulle bli nåt långvarigt strömavbrott. Om det skulle krävas mat, så finns ett litet Trangia-kök, men om det finns bränsle är jag osäker på. Duger vanlig sprit månne?
När jag läser "Goda råd vid elavbrott" på nätet inser jag att jag är mycket väl förberedd. OK, stormen kan komma.

Vid stormar finns risk för störningar i elnätet. För att bli mindre sårbar kan följande vara bra att ha hemma:
• En batteridriven transistorradio
• Ficklampa
• Färska batterier
• Kontanter
• Stearinljus och värmeljus
• Tändstickor
• Lite konserver som t ex soppa
• Gärna ett stormkök eller en fotogenvärmare
Om man bor utanför tätorten behöver man kanske förbereda sig lite mer med t ex en extra värmekälla.

Fiskprotein i ost och skinkschnitzel!

Dafgård återkallar ett helt parti ost-och skinkschnitzel p.g.a att schnitzeln innehåller fiskprotein. Bristfälligt rengjorda maskiner sägs vara orsaken.
För en fiskallergiker kan intag av denna schnitzel få allvarliga konsekvenser. Fiskallergi kan ge väldigt kraftiga reaktioner. Man kan drabbas av kräkningar, magplågor och diarré, anafylaktisk chock med cirkulationskollaps, liksom svåra astmaanfall.

På Dafgårds egen hemsida hittar man ingen information om att detta hänt eller att produkten skall återkallas. Konstigt.

En del av Dafgårds prouduktion är förlagd i Ungern, där man gör "svenska" kåldolmar av ungersk kål och köttfärs. Hurvida produktionen av den "fiskkontaminerade" schnitzeln ligger i Sverige eller i något låglöneland känner jag inte till. Kanske är bristande rengöring av utrustningen ett utslag av den tuffa verklighet som råder inom livsmedelsindustrin, där fokuseringen på att producera så mycket som möjligt till lägst möjliga pris, ibland verkar gå före kvalitetsarbetet.

Livsmedelsproducenterna hårt pressade av handeln

I Sverige finns tre dominerande aktörer i den svenska livsmedelshandeln; ICA, Axfood och Coop. Dessa kontrollerar 90% av marknaden. I Sverige har handeln, ivrigt påhejad av media fokuserat nästan uteslutande på priset som konkurrensmedel för att locka kunder. Kvalitén har ofta hamnat på andra plats.

EMV, handelns Egna Märkesvaror är kanske det fenomen, om än inte nytt som kraftigt påverkat utvecklingen. EMV, handelns egna märkesvaror har redan en betydande marknadsandel i Sverige och det mål som både ICA och Axfood siktar på är 25% detta år. Coop håller sin målsättning hemlig.

EMV innebär att någon av de stora aktörerna (ICA, Axfood eller Coop) sluter ett tidsbundet avtal med den livsmedelsproducent som kan erbjuda det lägsta priset på en livsmedelsprodukt givet en viss kvalitet. Det är inte bara producenter i Sverige som erbjuds att komma in med en offert, utan hela EU och ibland företag i övriga världen erbjuds att vara med i budgivningen. Handeln säger att det är så konkurrens fungerar i en marknadsekonomi. Livsmedelsproducenterna är förstås av en annan åsikt.

Handeln vill få konsumenterna att känna sig som vinnare, men i själva verket är det handeln som stoppar den stora vinsten i fickan. De stora förlorarna är de svenska livsmedelsarbetarna, i synnerhet inom de industirer som producerarar varor för handelns EMV. Pressade priser har inneburit att livsmedelsarbetarna har fått sämre arbetsvillkor; mer skiftjobb och obekväma arbetstider, tätare helgarbeten samt ökade produktivitetskrav och minskad tjänstgöringsgrad. Till förlorarna hör även konsumenterna som köper kycklingfilé som "marinerats" och injicerats med saltlösning för att öka vikten, livsmedel som transporterats fram och tillbaka för att vidareförädlingen är billigare någonannanstans.

Den makt som handeln utövar genom sin ensidiga prisfokusering är allvarlig och utgör ett hot mot en fortsatt sund utveckling av den svenska livsmedelsindustrin. Livsmedelsproducentarna både i primärproduktion och vidareförädling måste få skäligt betalt för sitt arbete.

Vilken utveckling vill vi ha? Skall vi behålla sysselsättningen inom livsmedelsindustrin i Sverige? Vill vi inte ha ett levande landskap med betande djur och lantbrukare som producerar högkvalitativa livsmedel med erkänt god omsorg av djur och natur? Konsumenterna har makt att välja sina varor, att ställa krav och vara frågvisa om kvalitet och ursprung hos livsmedlet. Är de villiga att göra det? Läs mer i boken "Billig mat en dyr affär" av Gunnar Brulin

Hemmabagare och brödälskare

Bröd jästa i vanliga brödkorgar och bakade på oglaserade Höganäsklinker

Jag är lite av en brödnörd. Främst älskar jag att baka bröd, men hinner inte äta i samma takt som jag bakar. Hembakat bröd är förstås ofta en uppskattad gåva och jag brukar dela med mig till grannar, främst till Edvin som brukar hjälpa mig med mina hundar.

Hur många brödböcker jag har vet jag inte, men det är väldigt många. Tyvärr bakar jag mycket på känsla, antar att man gör det när man tror sig ha ett visst handlag. Helst bakar jag bröd med någon slags maskin som hjälp. Min favorit är utan tvekan Bosch, den hederliga med en degkrok i botten som klarar stora degar. Som tvåa, till mindre degar funkar en Kenwood Major bra och den maskin jag trivs allra sämst med är utan tvekan Elektrolux, trots att de förbättrade maskinen något med en extra degvinge för några år sedan.

Något som jag verkligen önskar att jag hade är en elektrisk stenmjölkvarn, t ex en Fidibus. Man får ett färskare mjöl med bättre näringsinnehåll och en helt annan kvalitet på brödet man bakar. Jag har dock en handvevad stenkvarn, men det tar sån oändlig tid att stå och veva. Upptäckte även att Hablingbo Delikatess säljer baktillbehör. Jag har inte varit där sen sommaren-05 då de öppnade, men nu har de webbutik där man kan köpa baksten, jäskorgar och både mjöl och flingkvarnar. Hoppas de har öppet nästa gång jag ska hem till ön.

Mardrömmen i källaren

Har en extrafrys stående i min ynkliga källare och skulle ner för att hämta lite lammgrytbitar i morse. Möttes av en förfärlig syn, ett totalt nedisat frysskåp. Dörren hade tydligen inte gått till ordentligt sist jag hämtade något. Att gå igenom den där frysen hade jag tänkt, men inte just idag men nu var det absolut nödvändigt. Det som låg längst fram,några påsar med äpplebitar hade tinat nästan helt, men för övrigt var allt stelfruset, det mesta lammkött.

Medan frysen fick frostas av blev jag lite kreativ i köket. De röda vinbär som låg i frysen blev till söt-sura vinbär, vilket var mycket intressant. Man kokade upp en lag med ättikssprit, vatten och kryddor (kryddpeppar, nejlika och kanel) sedan hällde man ner 1 liter röda vinbär som fick koka ca 10 min. Gjorde även en mer vuxen rödvinbärssaft med kryddor som scezuanpeppar, kanel och kardemumma, vilken blev förvånande god. Kanske nåt att vidareutveckla, vinbär finns ju gott om även i min trädgård när det är säsong.

Vidare tog jag äntligen tillvara de rönnbär som jag plockade längs Eksta-kusten i höstas. Konjakssyltade rönnbär är inte helt fel. Rönnbären ger en speciell smak med drag åt bittermandel.

Hästmannen, affärsplaner och surdeg

Hästmannen gick för fulla hus på Sagabiografen, Kalmar (Sveriges äldsta biograf i drift) i går igen. Pratade med Anna i Ekenäs som jobbar ideellt på Folkets Bio, Kalmar Det flesta biljetter hade blivit sålda redan som förköp och det hade blivit en del bråk i kön, kring turordning på reservplatser. Ingen kunde väl ana att en sån smal och speciell film skulle röna ett sånt stort intresse. Nu är filmen på gång att visas på flera orter runt om Kalmar län. Nästa lördag kan man se filen "Farväl Falkenberg" på Sagabiografen i Folkets Bio:s regi. Sagabiografen byggdes förresten 1906 och har utsmyckningar av Vicke Lindstrand och Edward Hald.

Igår började jag skriva en affärsplan som jag hämtat via Almi. Höll på flera timmar, men blev ändå inte klar. Att formulera själva affärsidén är inte så svårt, även om jag känner att jag ännu inte är riktigt nöjd. Att räkna på vad utrustning kostar till en livsmedelslokal är ganska lätt, där har jag en mycket god kunskap. Men det är mycket svårare att beräkna eventuella byggkostnader. Jag måste nog höra mig för med någon kontakt inom byggbranschen för att få en liten vink. Värre är det med de ekonomiska beräkningarna kring bruttointäker och kostnader som förstås blir grova uppskattningar. Har iallafall föresatt mig att ha en hyggligt genomarbetad affärsplan till på onsdag, då det återigen är starta-eget-kurs efter en hel månads uppehåll sen lucia.

Har satt igång en surdeg igår. Trodde att min kultur i kylskåpet gått ut sig helt, men det verkar vara friskt liv i den trots allt! Ska "mata" den med mer rågmjöl och vatten sen ut och på en långpromenad med två otåliga och hungriga wheatens.

Lösspringande hund på vägen

Ringde just Polisen för att meddela att det spinger en lös hund längs vägen mellan Trankvill och Bidalite. Efter samtal med en kvinna i Bidalite, där jag trodde hunden hörde hemma fick jag veta att den varit synlig där redan i eftermiddags. Hunden var rätt liten men verkade ej renrasig. Såg mest ut som en blandning mella drever och labrador. Kortbent, vit med bruna fläckar och tjock "labradorsvans"

Jag har på alla möjliga vis försökt fånga in den där hunden, men den är väldigt skygg. Troligen är det en jakthund som kommit på villovägar och jag tror definitivt inte att det är ett prioriterat ärende hos Polisen. Tänkte ändå att det var bäst att meddela, ifall någon nu anmält hunden som saknad. Polisen meddelade att han skulle "notera det". Jag hoppas innerligt att hunden inte blir påkörd bara, men risken är uppenbart stor.

Livskris och början på företagsfunderingar

Det här med att starta eget är en tanke jag umgåtts med ganska länge, faktikst flera år och jag är nog inte ensam att vilja förändra min livssituation. Tankarna väcktes faktiskt i min djupaste livskris, i en svår depression och utbrändhet som fick mig att ifrågasätta det mesta i livet. Allt från hur människan främst i västvärlden utnyttjar natrurresurser, miljö, djur och låglöneländer för att själva leva ett gott liv till insikten om att jag själv i det lilla kan göra något för att påverka detta.
I mina djupaste tvivel på samhället och den industriella människan som fjärmat sig från jorden och inte längre vet något om självhushållning, som inte bryr sig om varifrån köttet i affären kommer, ville jag göra något radikalt-bli helt oberoende. Jag ville odla mina egna livsmedel, hålla höns och kaniner för äggen och köttets skull osv. Jag fantiserade om att gå en självhushållarkurs, hittade till Alternativ.nu ett intressant forum för självförsörjning och alternativt boende på landsbygden, fick kontakt med kaninuppfödare bla Vreta Kaningård och läste mycket om självhushållning.

Och vad har hänt? Jag har inte gått någon själhushållarkurs och har inga såna planer längre. Jag odlar blygsamt för för husbehov, bla vitlök, äpplen, rabarber, vinbär, krusbär, lite chili. Har insett att odling är inte min starka sida. Några höns har jag inte än, men det finns ett hönshus på gång mitt uthus. Väggar och dörrar är på plats, men det fattas värpreden, pinnar, ett fönster och utegård, men till senvåren kanske det kan bli aktuellt. Kaniner har jag avskrivit, mest för att jag inte tror att jag klarar av att slakta dem. Kan för övrigt köpa kaninkött av bekanta som föder upp för konsumtion. Det är faktiskt inte konstigare än att äta annat kött!

Företagstankarna finns kvar hos mig och jag är på ett vis närmare en företagsstart, då jag deltar i en starta-eget-kurs för Almi just nu. Jag har en affärsidé och jag har en färdig produkt och flera i utvecklingsstadiet. Att det rör sig om livsmedel kan jag avslöja och jag siktar på du ska hitta mina produkter i delikatessaffärer och utvalda livsmedelsbutiker i mitten av maj-07.

Ställer Du krav och väljer med omsorg?

På GMO-fri kan man beställa knappar för 5 kr /st


Jag tror inte att jag är bättre än någon annan, men jag försöker att konsumera lite mer medvetet. Oftast väljer jag KRAV-märkta eller ekologiska livsmedel, för att jag är övertygad om att mitt val har betydelse för både jordbrukare, miljö och min egen hälsa.

KRAV är en märkning som garanterar att produktionen skett utan kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel eller GMO. Inom KRAV-märkningen finns också kritierier för djurhållning och man tar större hänsyn till djurens naturliga behov.

När jag köper kaffe och kakao är jag mån om att i första hand välja en både KRAV och Rättvisemärkt vara. Rättvisemärkt är en etisk märkning som fokuserar på mänskliga rättigheter och riktar sig till anställda och odlare i fattiga länder. Rättvisemärkt betalar ett garanterat minimipris som täcker produktions-och levnadsomkostnader för producenten. Rättvisemärkt har även regler för att motverka barnarbete.

Det finns andra certifieringar på produkter som kaffe och bananer i Sverige. Utz Kapeh är ett samt Rainforest Alliance som båda syftar till att förbättra konventionella odlingar och har regler för miljö och socialt ansvarstagande. Dock tillåter de användning av MYCKET giftiga bekämpningsmedel och odlarna får inget garanterat minimipris som Rättvisemärkt ger.

När det gäller kläder har jag inte kommit lika långt. Jag handlar mycket second-hand, vilket på ett vis gagnar både miljön och min egen plånbok. Köper jag nytt väljer jag gärna ylle eller linnekläder av mer tidlös karaktär. På sidan Rena Kläder kan du läsa mer om hur klädindustrin fungerar och vad en klädarbetare egentligen får betalt för att tillverka de kläder du köper.

På Fair Trade Center kan du läsa mer hur du skall handla mer rättvist. Med Etikbarometern kan du läsa dig till vilka etiska krav olika svenska företag stäler på sina leverantörer. Klädföretagen har kommit långt i sitt arbete, sämre är det med företag som Clas Olsson, Rusta och Biltema som ligger mycket långt efter. Skärpning!

Positiva människor

Yvone Amper med sina slöjdalster


Det finns människor som verkligen utstrålar och ger energi och en sån träffade jag idag. Hon heter Anneli och driver Öjebomåla Trädgård. Hon jobbade på Slöjdhuset på Olssonska gården idag. Där var rätt ödsligt, dvs inga kunder på flera timmar så hon och jag satt mest och drack kaffe och pratade, bl. a om hennes företag och mina planer som jag måste gå vidare med. Vi gick även en tur och tittade på alla fantastiska slöjdalster som finns på Slöjdhuset. Jag hittade underbara tomtar av Yvonne Amper och keramik av en man jag inte minns namnet på och jag blev nästan sjuk av HA-begär. Supervackra kaffekoppar i vinröd glasyr som skulle göra sig bra i mitt kök! Tomtarna helt oemotståndliga med namn som Leif och Ivar. Det är bara synd att fler har upptäckt allt det vackra som finns i vårt Slöjdrike.

Fyra viktiga samtal

Ibland är jag expert på att glömma saker, eller snarare förtränga eller skjuta upp. Hade flera viktiga samtal att ringa, två som rörde mig själv och två för brorsans räkning. Aldrig har det gått så snabbt att komma fram till olika kundtjänster. Nordea, Plusgirot, Salus Ansvar och Försärkingskassan, alla samtal gick på mindre än 2 minuter vardera. Det känns härligt att ha fått de samtalen överstökade. Nu måste jag se till att få iväg min ansökan för nytt körkort också, så att jag kan legitimera mig med rätt namn framöver.

Trött, frusen och eländig

B
Bottenventilen blev min för en tia. Perfekt!

Ett lågtyck närmar sig och jag har just varit på morgonpromenad med hundarna. Det var fruktansvärt, blött, kallt och allmänt ruggigt. Jag känner mig rätt risig idag och det skulle vara läge för ett bad, men mitt sittbadkar har ännu inte kommit på plats. Det saknas ännu en komplett bottenventil med propp, men jag har kanske en begagnad på gång, med metallkedja och allt. Sen återstår bara det stora eldprovet att få upp gjutjärnsbadkaret till övervåningen och till det krävs definitivt hjälp av några starka karlar.

Tidig morgon

Efter gårdagens sovmorgon vaknade jag ofattbart tidigt (04.15), helt av mig själv och insåg att det var lika bra att hämta Östran och fixa frukost. Hade glömt ta upp rågbröd så det fick bli gröt istället. Första-side-nyheten i dagens tidning var en överraskande tegelleverans till Kina-hotellet i Kalmar. 100-150 ton tegel har skeppats via Kina och "dumpats" och liknar "en hög sockerbetor" som det stod i tidningen. Ingen vet dock om teglet uppfyller svenska byggnormer. Hotellbygget vänta dra igång först i mars.

Tjejfest och mindre lyckat köp

Igår kväll var jag på tjejfest. En gruppering jag inte tidigare tillhört, men det var ett trevligt gäng jag fick stifta bekantskap med. Jag fick inte riktigt klart för mig hur länge den funnits eller hur alla egentligen kände varann, men det var avspänt och gemytligt. Mycket och god mat blev det under kvällen och vi hann med en promenad i månupplyst landskap. Innan vi bröt upp dök Olle upp. Det var han som rövade bort Camilla från Länsstyrelsen i Kalmar och fick henne att flytta till Surahammar, men nu när vi träffat honom må han vara förlåten.
Jag kom mycket sent i säng, för att jag blev fast framför datorn. Sov länge i morse och softade hela förmiddagen. Skönt att vara ordenligt ledig, utan krav och måsten.

På eftermiddagen gjorde jag ett mindre lyckat köp visade det sig. En grönsaksskärare modell större blev min för en spottstyver, men när jag kom hem fick jag inte igång den.
På Konsumbloggen kan man inte handla, men få sig ett gott skratt.

Lyckad jakt

Stina nosar alltid upp kvarglömda slaktdelar från jägarnas lyckade jakt. Idag hittade hon ett rådjurshuvud ca 3 km hemifrån och hon var mäkta stolt och rädd att jag eller Trisse skulle ta det ifrån henne. Givetvis skulle det med hem och hon med sina 12-13 kg kånkade hem huvudet som säkert vägde upp emot 2 kg. Hon fick gnaga lite, men resten lämnade jag på komposten ät vår räv som brukar smyga runt husknuten om kvällarna. Och, nej Trisse fick aldrig smaka. Minns sist han åt ett helt rådjursben, med hår och allt.. Att han inte kräktes var ett mirakel, men vilka vidriga fisar!

Det förfallna torpet

Idag lyckades jag fånga torpet på bild. Förfallet har gått så långt att det knappast går att rädda. Ytterdörren är intakt och vacker med sitt ljusinsläpp, många fönster är fortfarande hela och har levande handblåst glas. Blir det en rejäl vinter i år rasar nog taket in totalt. Blickar man in genom fönstret på baksidan förstår man att det är riskfyllt att beträda stugan. Golvet verkar ruttet och under en del av huset finns källare. I huset finns en bakugn, men bakugnsluckan saknas.

För oss med gammalt hus är boken "Så renoveras torp och gårdar" av Hidmark en klassiker. Vill du läsa mer om gamla hus finns Svenska byggnadsvårdsföreningen . Deras tidning Byggnadskultur brukar vara läsvärd, men roligast är ofta specialnumren som man kan beställa via hemsidan. "Se om ditt hus" är ett nummer jag kan rekommendera. Beställes via webshop

En mer komersiell, men inspirerade och läsvärd tidning är Gård och Torp som har flera kunniga medarbetare bl.a Göran Gudmunsson från Gysinge Centrum för Byggnadsvård Jag är till min natur en sakletare och hittar helst saker till mitt 20-talshus på secondhandbutiker, Tradera eller andra skrotställen. Men om det kniper finns alltid flera som specialiserat sig på reservdelar till gamla hus, däribland Byggfabriken

Ja, det är nåt speciellt med gamla hus, särkilt såna till synes övergivna. Jag har spanat nära och har varit inne i flera såna hus där fönster och dörrar varit borta eller öppna. Det är spännande, men samtidigt lite obehagligt och säkert inte helt lagligt. Just ett sånt hus med rutor som saknades, ständigt totalt mörklagt och spöklikt obebott, var jag på väg att studera närmare- ihop med en god vän. När vi stannat bilen och börjar titta oss omkring, såg jag en mörk skugga skymta förbi på verandan- en människa! -Vi åker, väste jag. Det var nån på verandan! -Nej, det är omöjligt, ingen kan bo här, du ser spöken, replikerade min vän. Nåt spöke var det aldrig, men väl en österrikare som bodde mycket spartanskt. Sen vårt besök har han snyggat upp på tomten och har faktiskt skaffat solpanel för belysningen! Så nu ser det inte så övergivet ut längre. Ryktet säger att han köper mycket vita bönor i tomatsås. Man får hoppas att han inte äter dem kalla ur burken, utan gör en god chili con carne!

Kulebo-rundan

Strax efter det där förfallna torpet på min promenadrunda ligger inte ett slott men väl en hyfsat nybyggd herrgård som kallas just Kulebo Herrgård. Det var VD:n för Mörebyggen Staffan Axelsson som lät uppföra detta magnifika hus i till sig och sin hustru Inger. Till gården om ca 6 hektar hör en stor engelsk park, en nyanlagd sjö om 2,5 hektar, vingård, orangeri, kinesiskt lusthus och ett eget vattenkraftverk som producerar 400 000 kW/år. Familjen Axelsson har förutom byggfirman ett företag som heter Kulebokräftan Jag vet att många skakat på huvudet och tyckt att det var vansinnigt att lägga så mycket pengar på ett eget byggprojekt, men jag tycker det var helt rätt. Har man en dröm, så skall man sträva efter den och uppfylla den om man har möjlighet. Och visst har de lyckats!

Nakna brudar i postlådan!

Längs en av de promenadvägar jag brukar ta med hundarna passerar jagen brevlåda med dena text och blir av någon anledning lika full i skratt varje gång. Har faktiskt inte den blekaste aning om vem som bor i huset, men visst är det lite kul eller är det bara jag som har dålig humor?
Idag hade jag kameran med för att fotografera nåt helt annnat, men batterierna tog slut innan jag kom fram till det fallfärdiga torp jag skulle föreviga. Det är nåt speciellt med gamla hus, särkilt obebodda eller till syndes övergivna. Jag brukar alltid fantisera om varför huset lämnats vind för våg. Vad levde de av som bebodde huset, var de lyckliga, hur många bodde de där?